Detta visar data i registret

Sammanfattning från Årsrapporten 2023

Anslutningsgrad och täckningsgrad

Årets rapport visar att antalet unika patienter och antal registreringar, det vill säga både nybesök och uppföljningsbesök, fortsätter att öka efter pandemiåren. Alla regioner är idag anslutna till registret men det finns fortfarande en variation över hur många enheter som aktivt registrerar. Deltagande enheter ökar ständigt, vilket är mycket tack vare tillgång till direktöverföring av data från vårdinformationsstöd till registret.

Idag direktöverförs över 90 % av alla registreringar. Ett flertal regioner kommer under de närmsta åren att byta vårdinformationsstöd vilket möjliggör direktöverföring av data i regioner som idag har lägst anslutningsgrad till registret. Detta gör att antal registreringar förväntas bli mer jämlikt i Sverige under de närmaste åren. Idag innehåller registret över 450 000 patienter och täckningsgraden beräknas till uppemot 90 % med högst täckningsgrad i regioner med högre befolkningstäthet och lägre grad i framför allt den norra sjukvårdsregionen.

Astma – barn och vuxna – öppenvård

Antalet registreringar fortsätter öka och det samlade antalet astmapatienter i registret är nu över 340 000. Under de senaste två åren har en ökande andel barn och vuxna fått besvara Astma Kontroll Test. Okontrollerad astma är fortfarande vanligt förekommande, framför allt hos kvinnor, men årets rapport visar att förekomsten av okontrollerad sjukdom nu minskar både i primär och specialistvården. I specialistvården ökar andelen patienter som genomfört spirometrier hos både barn (cirka 70 %) och vuxna (cirka 90 %). Oavsett vårdnivå och ålder utförs spirometer på över 80 % av alla med okontrollerad astma, i linje med Socialstyrelsens riktlinjer. Andelen barn och vuxna som någonsin fått patientutbildning ökar också både i primär- och specialistvården. Patientutbildning ges oftast till vuxna i specialistvården (ca 60 %) medan bara 20 % av barnen i primärvården får åtgärden.

KOL – öppenvård

Det totala antalet patienter med diagnosen KOL är idag nära 120 000 i registret. Diagnostik av KOL baseras på spirometri och årets rapport visar att av de patienter som varit på ett vårdbesök under 2023 har nära 80 % någonsin utfört en spirometri. Efter pandemin ses en uppgång av årliga spirometrier i primärvården, medan färre spirometrier utförs vid specialistvården. Av patienter som fått skatta sin symtombörda med COPD Assessment Test (CAT), återfinns fler patienter med hög symtombörda vid specialistmottagningar vilket tyder på att patienter remitteras och vårdas på rätt vårdnivå. Prevalensen av daglig rökning är högre bland patienter som uppsökt primärvården jämfört mot de som har blivit remitterade till specialistmottagning. Rökstopp är den mest prioriterade åtgärden vid KOL, ändå erbjudas knappt 50 % av rökarna rökavvänjningsinsatser. Det finns fler icke-farmakologiska behandlingsåtgärder som bör förbättras oavsett vårdnivå. Användning av symtomformuläret CAT, patientutbildning, sex minuters gångtest och skriftlig behandlingsplan är konkreta exempel. Årets rapport visar att den farmakologiska behandlingen relativt väl följer behandlingsrekommendationerna vid KOL. Dock tyder resultatet på att det finns en frikostig förskrivning av trippelbehandling även till patienter med lindrigare sjukdom och att det fortfarande finns patienter som endast har kortverkande luftrörsvidgande behandling

KOL – slutenvård

Registreringarna fortsätter att minska i inneliggande vårdmodulen, vilket sannolikt beror på pandemin som påverkat vården på alla sjukhus. Från att registret startade år 2013 till idag har medelvårdtiden vid KOL sänkts med cirka 4 dygn. Trots sänkningen är medelvårdtiden fortfarande hög, cirka 7 dygn. Genom åren har det varit fler kvinnor än män som vårdas inneliggande på sjukhus och återinläggningar är vanligt förekommande. Icke-farmakologiska åtgärder som rekommenderas av Socialstyrelsen bör initieras oftare, såsom åtgärder av fysioterapeut och dietist samt användning av skriftlig behandlingsplan. Dock ses en tydlig trend att behandling med enbart ICS/LABA minskar och andelen med trippelbehandling ICS/LABA/LAMA ökar vid utskrivning, behandling som rekommenderas efter en svår exacerbation. Genom åren har många enheter haft en intention att följa upp patienter som vårdats inneliggande, men om uppföljning har skett är ovisst.